Litteratur om Norra Järva

och Södra Järva

Lars Salvius gav 1741 ut boken Beskrifning öfver Sveriget. Den första delen som handlar om Uppland innehåller tre sidor om Spånga socken, en halv sida behandlar Hägerstalund. Boken finns inte i nytryck men  avsnittet om Hägerstalund publicerades i facsimil i Järvabygd nr 3/90.

Carl Jonas Love Almqvist skrev 1840 novellen Ladugårdsarrendet. I novellen besöker huvudpersonerna flera av Järvas gårdar, Ärvinge, Kista och Dammtorp och Rådan. De bor dock i Sollentuna.

I Samfundet Sankt Eriks Årsbok (SSEÅ) 1925 finns en artikel av Carl Forstrand som handlar om Jacob Robertsson som var ägare av flera av Spångas gårdar på 1600-talet. Artikeln heter En stockholmsläkare under förra hälften av 1600-talet.

Vitterhetsakademien gav 1929 ut Järvafältets fornlämningar. Texten är skriven av Karl-Alfred Gustawsson.

Spånga Fornminnes- och Hembygdsgille gav ut sin första årsskrift 1937. Förutom en artikel om runstenar i Spånga innehåller den inget som direkt berör Norra Järva.



Bengt Bergman beskriver i Stockholm genom tiderna 1937 en vandring från Spånga kyrka via Eggeby-Akalla-Hägerstalund till Tureberg. I boken finns fem andra vandringar i Spånga.

I Svenska Gods och Gårdar, Del II 1938 finns korta presentationer av alla gårdar på Norra Järva så när som på Kymlinge. Även övriga gårdar i Spånga är med i presentationen.

Spånga Fornminnes- och Hembygdsgille gav ut sin andra årsskrift 1939. Den innehåller inget som direkt berör Norra Järva.

Sigurd Erixon, Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholms-trakten 1941 har bl.a. 12 sidor om Akalla gård. Även Nälsta och Vällingby finns med i boken liksom andra byggnader i Spånga.

Spånga skolråd högtidlighöll 100-års-minnet av folkskolestadgan genom att 1942 ge ut Spånga folkskolor 1798-1942.

Spånga Fornminnes- och Hembygdsgille gav ut sin tredje och  senaste årsskrift 1944. Den innehåller en artikel, Runhällen vid Granby och en artikel där lärarinnan Fanny Sjögren under rubriken En lärarinnas ”fornminnen” i Spånga bl. a. berättar om sin tjänst i Akallas mindre folkskola 1901- 03.

Carl Ivar Ståle behandlar gårdsnamnen Ärvinge och Kymlinge i Studier över de svenska ortnamnen på -inge 1946.

I Inbyggarnamn på –karlar i svenska ortnamn 1950 behandlar Lars Hellbergs namnet Akalla.

Igor Dergalin och Josef M. Stäck har i S:t Eriks årsbok (SSEÅ) 1964 en artikel, Planläggning av Järvafältet. Artikeln handlar om Södra Järva.

I SSEÅ 1965 finns en artikel av Sven Lagerberg, Minnen från den militära verksamheten på Järvafältet under 1920-30-talen. Artikeln finns även som särtryck.

Göran Rosander skrev 1965 uppsatsen JÄRVAFÄLTET I MILITÄRT OCH CIVILT BRUK, Delen inom Spånga församling. Denna universitetsuppsats kallas för en etnologisk undersökning rörande förhållandena 1905-1965.

Stockholmsmonografi nr 28 år 1966, Spånga sockens historia, kallad "Spångaboken", är standardverket vad gäller Spångas och Norra Järvas historia. Boken är redigerad av Nils Staf.

Gunnar Brusewitz,  Stockholm  -  staden på landet, 1969. I den finns ett kapitel, "Höst" som handlar om Järvafältet.

I Olle Bengtzons, Jan Deldens och Jan Lundgrens bok Rapport Tensta från 1970 kan man läsa om Södra Järvas uppkomst men även om planerna för Norra Järva.

Stockholms stadsmuseum gav 1972 ut Spånga före Tensta. Boken har flera artiklar som i första hand behandlar Södra Järva.

1972 gjorde Stockholms fastighetskontor en utredning om hur de gamla gårdarna på Norra Järva skulle användas. Ledare för utredningen som kallades Järvagårdarna var Sven Sundin.

Svenska turistföreningens årsskrift 1973 handlar om Stockholm. I den finns ett kapitel om arkeologi av Jonas Ferenius kallat Stockholm före Stockholm. Flera exempel och bilder är tagna från järvautgrävningarna.

I Sundbyberg - den 113:e staden utgiven av Sundbybergs hembygdsförening  1974 återfinns en artikel om Kymlinge.

I Stadsvandringar 1976 finns en artikel av Topsy Bondeson, Kymlinge byplats.

I Gösta Selling, Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten 1977 finns ett kapitel vardera om Akalla, Hästa och Hägerstalund; även Hässelby, Riddersvik,  Råcksta och Värsta är med.

Stockholms stadsmuseum gav 1977 ut häftet Järvafältet bygd i för-vandling.

Naturinventering på Järvafältet 1977 gjordes av fältbiologiska in-venteringsgruppen i Sollentuna. Tonvikten ligger på Hansta-området.

I Stadsvandringar nr 2 1978 finns en artikel av Solbritt Benneth, En 1100 år gammal dam från Järvafältet. Artikeln handlar om ett unikt gravfynd i Ärvinge, den s.k. Ärevingekvinnan.

I Nils-Erik Landells bok Den gröna staden från 1979 finns ett kort (2 sidor) avsnitt om ”stans största park”, dvs Järvafältets stockholms-del.

Sollentuna hembygdsförening gav 1979 ut sin skrift nr 10. Den domineras av en artikel av Mats Brunberg, Järvafältet. Den har blivit det nya standardverket om Norra Järva med omnejd.

I Vägvisare till konsten i tunnelbanan från 1979 av Jan Ohlsson och Lars Ryding kan man läsa om den konstnärliga utsmyckningen av Husbys, Akallas, Rinkebys, Tenstas och Hjulstas tunnelbanesta-tioner.

I Stadsvandringar nr 3 1980 finns en artikel av Britta Peterson,  Järvalådan. Artikeln handlar om en museilåda för skolbruk.

I Nils-Erik Landells bok Den vita staden från 1980 finns ett kort avsnitt betitlat ”Spåren går till kartans vita fläckar”. Avsnittet behandlar bl.a. Hansta.

I Nordväst, illustrerad förortshistoria av Åke Eriksson 1981 finns något lite om Spånga och Norra Järva, även Hässelby och Vällingby

I Daniel Ekelunds bok Spelet om Norra Järva utgiven av Sollentuna kommun 1981 kan man läsa om hur det gick till när de norra delarna av Järvafältet planerades

Stockholms stadsmuseum producerade 1981 ett häfte med titeln Hansta fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. texterna är skrivna av Anita Biuw, Kerstin Reissen och Margareta Cramér (jfr Stadsvandringar nr 6 1983).

Spånga och Järfälla Sockenstämmoprotokoll 1600-1750 är utgivna av Spånga Fornminnes - och Hembygdsgille 1982.

I Nils-Erik Landells bok Stockholms gröna hjärta från 1983 finns ett avsnitt om ”Hanstas helt unika lövängar”.

Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografi nr 50 utgiven 1983 innehåller korta artiklar om våra stadsdelar och gårdar. Ny utgåva 1992.

I Stadsvandringar nr 6 1983 finns en artikel av Anita Biuw och Kerstin Reissen, Hansta - värt att bevara?

Sture Norberg hade en fotoutställning i Tensta och Rinkeby 1983. Utställningen hette Hjulsta – Tensta – Rinkeby innan förorten kom. Till den gjorde han ett häfte på 24 sidor med text, tabeller och källhänvisningar. Denna stencil är mycket svår att få tag på men innehåller många intressanta upplysningar

Berättelser om Husby  är en samling uppsatser som lämnats till en litteraturpristävling anordnad 1984 av Husby Hem och Skola föreningen.

Bibliotekets vänner i Akalla gav 1985 ut Akalla nygammal hem-bygd.

Bibliotekets vänner i Akalla gav 1986 ut Brev från Akalla.

Astrid Eriksson skrev 1986 uppsatsen Bebyggelse- och kulturlandskapsutveckling i ett gränsområde mellan Sollentuna och Spånga socknar i Uppland, ”Hansta”. Denna universitets-uppsats går igenom fornminnena i Hansta.

Institutionen för fastighetsteknik vid KTH gav 1986 ut skriften Husabyarna – led i forntida samhällsplanering av Gerhard Larsson. Skriften behandlar problematiken med de gamla husabyarna ur flera synvinklar. Husby på Norra Järva finns naturligtvis med.

Spånga och Järfälla Sockenstämmoprotokoll del 2 och del 3 1751 - 1825 är utgivna av Spånga Fornminnes- och Hembygdsgille 1987.

Vitterhetsakademien (KVHAA) gav 1987 ut skriften Runor och runinskrifter. I den finns ett föredrag av Helmer Gustavson, föredraget heter Husby och Bo gård - två ortnamn och runin-skrifter. Det Husby som avses är naturligtvis Husby på Norra Järva

Järvafältet, från skjutfält till naturreservat och bostäder är utgiven av länsstyrelsen i Stockholms län 1987. För texten svarar Mikael Johannesson.

I Ingemar Johansson, StorStockholms bebyggelsehistoria 1987 finns ett kapitel om Järvastaden på ca 20 sidor.

1987 publicerade Naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet en uppsats som heter Natur i Hansta, Stockholms kommun. Naturinventering och analys av utbyggnadsplaner. Uppsatsen är en inventering som omfattar geologi, vegetation och fauna, men även kulturlandskapets utveckling och utbyggnads-planerna.

JM Byggnads och Fastighets AB gav 1988 ut boken Akalla. Boken behandlar såväl Akallas historia som utbyggnaden av den moderna förorten.

Stadsdelen Tensta – dess framväxt och befolkning 1967 – 1986 av Gudrun Målare är ett särtryck ur ett större arbete av Gudrun Målare, ”Stadsdelen Tensta från socialtjänstens perspektiv 1967 – 1986” som socialdistrikt 16 gav ut 1988

Bibliotekets vänner i Akalla gav 1989 ut Träffpunkt Akalla.

I Nils-Erik Landells bok Vattenvägarnas land från 1989 följer författaren ”Vattenvägen vid Ulriksdals slott västerut över Järvafältet mot Hansta”.

Boverket gav 1989 ut en tidning i serien Miljoner idér kallad Rinkeby: Bygg inte bort livet. Texterna är skrivna av Inga-Lisa Sangregorio.

I Hjärtat av Tensta är en samling dikter, berättelser och bilder från Tensta gymnasium 1989

I boken Stockholm vår hembygd utgiven av Stockholms läns hembygdsförbund 1990 finns ett avsnitt på två sidor om Norra Järva hembygdsförening. Även Spånga fornminnes- och hembygdgille finns med i boken liksom övriga hembygdsföreningar i Stockholm. Texten är skriven av Cathrine Couturier och Lars Kaijser.

I Stadsvandringar nr 14 1991 finns en artikel av Monica Fredriksson, En bondes dagbok 1878 - 1884. Dagboken är skriven av en av bönderna på Stora Tensta, men även Norra Järva (Akalla) nämns.

Länsstyrelsens i Stockholms län rapport 1991:2 är en Hydrologisk undersökning av Igelbäcken. Rapporten är ett examensarbete på Geovetarlinjen av Johan Kuylenstierna 1990.

Länsstyrelsen i Stockholms län gav 1992 ut en rapport, Igelbäcken - Järvafältets pulsåder. En översiktlig  naturinventering av Igelbäckens dalgång. Texten är skriven av Tina Laantee och Thomas Strid.

Stefan Dernmar skrev 1992 universitetsuppsatsen Spånga-Järfälla sockenstämmoprotokoll 1750-1800. I uppsatsen i ämnet historia går han igenom och visar vad som behandlades på sockenstämman den aktuella tiden.

Stockholmsmonografi 76 1992 heter Norra Spånga, Bebyggelse och samhälle under  järnåldern. Boken är en doktorsavhandling i arkeologi av Anita Biuw.

I boken Storstockholms gröna kilar utgiven av landstingets regionplane- och trafikkontor 1992 finns ett kort (tre sidor) avsnitt om Brunnsviken-Järva-Ängsjö.

1992 gav Riksantikvarieämbetet ut skrift 1:7 i projektet DET MEDELTIDA SVERIGE. Skriften handlar bl. a. om Spånga socken i Sollentuna härad. Skriften går igenom samtliga Spångas (och Norra Järvas) medeltida gårdar. Texten är svårtillgänglig och full med förkortningar och fackuttryck som bara delvis förklaras.

I Hågkomster från Järvafältet 1993 berättar Knut Strand om sin verksamhet som förste skogvaktare på Järvafältet 1927 - 1963, men även om tiden därefter.

Friluftsfrämjandet på Norra Järva, JÄRVALEDEN, En kortfattad beskrivning av en vandringsled genom det natursköna Järvafältet. 1993

1994 skrev Ibrahim Ayata en uppsats i ämnet geografi(?) på komvux(?). Uppsatsen heter KISTA Från landsbygd till högteknologiskt centrum.

Naturskyddsföreningen i Stockholms län gav 1994 ut boken Stockholm i naturen. I den har Björn Möllersten skrivit ett avsnitt på nio sidor kallat Igelbäckens dalgång. Tyvärr finns inget kapitel om naturreservaten på Järvafältet.

I Järfälla hembygdsblad nr 3 augusti 1994 har Lars Gustafsson j:r en artikel. Artikeln heter Ulrica Mattsdotter från Håga och Akalla - ”anmoder” till Spånga-Järfälla bygdedräkt. Artikeln handlar om Ulrica Mattsdotter, född 1790 och hennes släktingar ända till hennes sonsons sonsons sonson som föddes 1994.

Stockholmsmonografi nr 117, Stockholmsbilder är en festskrift som har publicerats för att fira Svenska Bostäders 50-årsjubileum 1994. I boken finns ett kapitel av Barbro Klein kallat Hemma i Tensta och ett av Torbjörn Säfve som handlar om Rinkeby och Tensta, det heter Mångfalden.

I Stadsvandringar nr 17 1994 har Anita Biuw ett kapitel kallat Järvafältsundersökningarna 1964 - 1976 – en kort sammanfattning. Även Monica Fredrikssons kapitel, 5000 år på 60 år behandlar i någon mån arkeologi på Norra Järva.

Rinkebyhäftet 1994   en vandring i tid och rum…… av Elly Berg, iris Berggren och Gunilla Lundgren behandlar Rinkebys 1900-talshistoria.

Bengt Rundquist skrev 1994 Järvafältets ABC-bok med 28 rim om Järvafältet på Falstaff Fakirs manèr. Skriften är på fyra A5-sidor.

I tidningen Ledungen nr 1/1995 finns en artikel av Jocke Arfvidsson. Artikeln heter Igelbäcksdalen – den gröna kultur-leden.  

I mars 1995 gav Friluftsfrämjandet på Norra Järva ut en ny och utvidgad version av JÄRVALEDEN – En kortfattad beskrivning av en vandringsled genom det natursköna Järvafältet.

Hösten 1995 kom Stadsbyggnadskontorets Samråd om förslag till Översiktsplan 96 för Stockholm, Kista 17.

Arkitekturmuseets årsbok 1996 heter En miljon bostäder och behandlar bl.a. förorterna på Södra Järva (även Norra Järva) på flera sätt. Här finns t.ex. en artikel av Anna Bergner-Kettner som heter Att leva i Rinkeby.

Biblioteket i Tensta gav 1997 ut häftet Utflykter på Stockholms del av Järvafältet. Texten är skriven av Jocke Arfvidsson och vänder sig främst till skolorna på Södra Järva.

Anna Nordlander skrev 1997 ett specialarbete i Tensta gymnasium. Det heter Järvafältets historiska bebyggelse och berättar hur Järva-fältets bebyggelse har sett ut och var den har varit belägen genom århundradena.

Fem flickor som utgjorde "Grupp 13" på datorteket i Akalla skrev som ett övningsarbete uppsatsen "Akalla by – Från sekelskiftet till nutid" sommaren 1997. Flickorna heter Firozeh, Margareta, Roya, Ulla och Yvonne.

Bostadsrättsföreningen Rågå gav 1997 ut en skrift kallad Välkommen till Rågö. I den finns ett avsnitt om Ärvinge gårds historia av Jocke Arfvidsson.

Rinkeby  stadsdelsförvaltning gjorde ett enkelt, kopierat häfte kallat Historisk Guide Rinkeby 1997. Häftet visar i första hand de historiska informationsskyltar som är uppsatta i Rinkeby

Vasakronan gjorde 1997 en utredning om Järvafältet. Till den bifogades en skrift på 69 sidor av Nils-Erik Landell kallad Grönlingens marker

Norra Järva hembygdsförening gav 1997 ut boken Järvabygd, den har flera författare. Boken som är på 168 sidor behandlar Norra Järva på flera olika sätt. Den handlar såväl om historiska spörsmål som både nutid och framtid. Även konst och natur på Norra Järva tas upp i boken som kommer att bli det nya standardverket om Norra Järva efter Spångaboken (-66) och Brunberg (-79).

I boken Naturhuvudstad Stockholm av Nils-Erik Landell 1998 finns ett avsnitt på sju sidor som heter "Grönlingens marker". Avsnittet är en sammanfattning av Landells skrift från 1997 med samma namn.

Därute i Tensta heter Stockholmsmonogrfi 123 redigerad av Karl-Olov Arnstberg och Björn Erdal. Boken kom ut 1998. Den behandlar stadsdelen Tenstas moderna historia och berättar om människorna som bor där.

Rinkeby och Spånga/Tensta stadsdelsförvaltningar gav 1998 ut häftet Historisk rundvandring i Rinkeby, Bromsten, Spånga, Tensta. Häftet är producerat av R-info, kultur i Stockholm och bygger på de informationsskyltar som är uppsatta i området.

Nils-Erik Landells bok Grönlingens marker — Berättelsen om Igelbäcken kom ut 1998. Boken är en åtkomlig version av den bilaga till Vasakronans utredning (se ovan)  som Landell gjorde 1997.

Tensta Från landsbygd till miljonprogram är ett kort skolarbete av Patrik Westling på Tensta gymnasium 1997 eller möjligen 1998

Fågelperspektiv med underrubriken minnen från hembygd och obygd kallar Karl-Erik Fridzén sin bok om naturen på Järvafältet med omnejd, 1998. Fridzén skriver mest om fågellivet på 1940- och -50-talen men även om andra djur och fågelliv utanför Järvafältet. I boken får vi också flera minnen om livet på Järvafältet före den moderna bebyggelsen.

Stockholmshem gav 1998 ut en trevlig bok som kort och gott heter Rinkeby. I den kan man läsa om Rinkeby ur flera perspektiv. Texten är skriven av Klas Schönning

Familjebostäder gav 1998 ut en trevlig folder som heter Rinkeby En stadsvandring i Familjebostäders kvarter

Kvinnoföreningen Äpplet gav 1998 ut muntyg & förkläden del 1 som är en samling dikter och berättelser av kvinnor i Husby

Karl Lilja gjorde ett skolarbete(?) 1998 betitlat Akalla by

Kvinnoföreningen Äpplet gav 1998 ut andra muntyg del 2 o 3 som är en fortsättning på muntyg & förkläden som gavs ut tidigare samma år.

Stockholm från A till Ö, del III är en uppslagsbok om Västerort skriven av Hans Harlén och utgiven av Brännkyrka hembygdsförening 1999.

”Någonstans borta i skogen skulle ligga en skola…” är ett specialarbete om Akalla båtsmanstorp gjort av Johanna Repo på Tensta gymnasium vårterminen 1999

Var det bra så? Roman från en förort. Lena Anderssons debutroman 1999, en skarp och vredgad humoristisk berättelse om att växa upp i Tensta-Rinkeby på 70- och 80-talen.

Ärvingekvinnan — en av Kistas äldsta invånare är en folder som biblioteket i Kista gav ut 1999 i samband med att utställningen av  en vikingtida grav invigdes 6 oktober. Texten är skriven av Jocke Arfvidsson.

Samhällsgeografiska studier på Järvafältet ”PfMI 2/99” är en fältkursrapport i samhällsgeografi B höstterminen 1998, utgiven av Uppsala och Umeå universitet 1999.

Rinkebyarkivet uppmanade alla som bor eller arbetar i Rinkeby att skriva dagbok 4 maj 1999. Man fick in närmare 300 dagböcker, nästan 50 av dessa återfinns i I Rinkeby fanns det datorer och affärer och runstenar…, utgiven hösten 1999

Husby hantverkshus gav ut en almanacka för år 2000 med 14 konstverk av lokala konstnärer och en text av Carl Rådemyr  om Järvafältets historia.

Carl Rådemyr gav 2000 ut Visor och Dikter från Norra Järva. Boken är illustrerad av Nasrola ”Nasi” Khoshdel. Boken är utgiven av Kista kulturforum.

Bengt Rundquist och Maj Östberg gjorde ”Fornstigen runt Akalla by” med en tipspromenad och korta informerande texter våren 2000.

Biblioteket i Tensta sammanställde fyra gamla filmer om bebyggelsen på Järvafältet till video 2000. Videorna finns naturligtvis inte att köpa men de är tillgängliga på biblioteken i Tensta och Kista.

Stockholms stadsmuseum hade en utställning om miljonprogrammet i Stockholm år 2000 och 2001. I programhäftet behandlas bl..a. järvastadsdelarna på olika sätt.

Örjan Hermodsson på Riksantikvarieämbetet gjorde 2001 en Fornminnesinventering av Akalla by. I den lokaliserar han såväl platsen för Lilla Akalla som det forntida Husby

Magnus Nilsson, ordförande i naturskyddsföreningen i Stockholms län hade en artikel i Ledungen (utg. av Sthlm läns hembygdsf.) nr 1 år 2001 betitlad ”Vad ska hända med Järvafältet?”

Akalla by gav år 2001 ut en folder som heter Välkommen till Akalla by! Texten är skriven av Carl Rådemyr.

SNF i Sthlm län gav 2001 ut ett häfte som heter Stockholms bönder. Ett uppslag handlar om Hästa gård. Texten är skriven av Erik Klefbom.

Antikvarie Tarras Blom på Stockholms stadsmuseum gjorde en byggnadsinventering av Hästa gård 2001.

I tidningen biologen, medlemsblad för biologilärarnas förening, nr 4/2001 finns två artiklar av Stefan Lundberg om Igelbäcksdalen och grönlingen, vidare finns en artikel om Säbysjön av Olle Bernard och en om Nationalstadsparken av Henrik Waldenström.

Höstterminen 2001 skrev Clark Carlsson en uppsats i ämnet kulturgeografi kallad Fyra äss och en joker med underrubriken En rapport om Kistas framtid och sökandet efter stadsutvecklingens drivkrafter.

Kista gård är en byggnadshistorisk inventering som Anna-Karin Skiöld på Stockholms stadsmuseum gjorde 2001 som rapport nummer 2

I Nils-Erik Landells bok Fåglar, blommor, hus och träd i Stockholm från 2002 finns ett kapitel på tio sidor kallat Kista och Igelbäcken.

Kistaantologin är ett häfte i vilket elva glada amatörförfattare från Norra Järva bidrar med dikter och noveller 2002.

Familjebostäder gav 2002 ut en trevlig folder som heter Tensta En stadsvandring i Familjebostäders kvarter. Texten är skriven av Klas Schönning.

Järvafältet är en ”översiktlig historisk landskapsanalys” gjord av Linda Qviström och Clas Tollin på uppdrag av Stockholms stadsmuseum 2002

Fornlämningar och andra historiska betydelsebärare på Järvafältet är en ”översiktlig fältinventering och GPS-kartering” gjord av Clas Tollin och Anders Wästfelt på uppdrag av Stockholms stadsmuseum 2002

Stockholms stadsbyggnadskontor skickade ut en remiss våren 2003 kallad Inriktningsprogram för Järva friområde. Tillsammans med programmet följde en Strategisk miljöbedömning om Järva Friområde från Gatu- och fastighetskontoret. Båda skrifterna är daterade november 2002. Tillsammans ger de många upplysningar om Igelbäcksdalen och Hanstaområdet.

I Samfundet S:t Eriks årsbok 2002 finns en artikel av Magnus Källström kallad Kyrkobyggare i Spånga. Den handlar om de arkeologiska undersökningar som gjordes i 1997 och 2000 i samband med Spånga kyrkogårds utvidgning.

Stockholmsmonografi 166 heter Stockholm utanför tullarna. I den kan man läsa om Stockholms 97 ytterstadsstadsdelar. Samtliga Järvastadsdelar  (Akalla, Hansta, Husby, Kista, Rinkeby och Tensta) är naturligtvis med, liksom övriga stadsdelar i Spånga. Boken är redigerad av Göran Söderström och ger många intressanta upplysningar.

Norra Järva Hembygdsförening gav 2003 ut Akalla By som nr. 1 i en planerad småskriftserie. Texterna är skrivna av Jocke Arfvidsson, Lisbeth Lindeberg och Johanna Repo

Spånga Fornminnes- och Hembygdsgilles medlemstidning Spångabygden har sedan 1980 haft flera artiklar om Norra Järva, det gäller bl.a. nummer 3, 6, 7, 10, 15, 16, 32, 35-36, 43, 48, 60, 65 och 70. Sedan 1986 har Norra Järva hembygdsförening gett ut sin medlemstidning  Järvabygd med artiklar om vår historia m.m.

Vid några tillfällen har hembygdsföreningarna i grannkom-munerna i sina medlemsblad haft artiklar som berört ”vårt” område. Även i övrig press finns en del att hämta. Förutom dags- och lokalpress finns en del om Järvafältet publicerat i olika militära tidskrifter och i specialtidningar i arkeologi, arkitektur m.m. Jag har försökt att ta med även några av dessa artiklar i listan ovan.

Övrig spångalitteratur

Otto Sjögren gav 1929 ut verket Sverige, Geografisk beskrivning. I det ägnas Spånga socken  och Hässelby villastads köping två sidor, en och en halv sida ägnas allmänt åt Sollentuna härad. Boken är full med sifferuppgifter för kalenderbitaren.

I samband med restaureringen av Spånga kyrka 1953–1955 gav Spånga kyrkoråd ut skriften Spånga Kyrka. Den innehåller en artikel om kyrkans historik av professor Erik Lundberg, en artikel om kyrkans kalkmålningar av professor Andreas Lindblom samt ett kort avsnitt om den nya orgeln av Josef Martin.

Spånga socken, en gammal kulturbygd av Sixten Källberg är en folder som Spånga fornminnes- och hembygdsgille gav ut 1970. Ny upplaga 1982.

Spånga Fornminnes- och hembygdsgille gav 1982 ut skriften Om båtsmans-institutionen i allmänhet samt vad avser Spånga i synnerhet skriven av Erik Svedin

Nils Forsgren skrev 1984 boken Råcksta Gård med underrubriken; Från Lilliecrantz till Vattenfall. Eftersom boken är utgiven av Vattenfall är den rikt illustrerad och påkostad.

Sten Börjesson skrev 1987 skriften Hässelby Dess historia och hur vi bevarar den. Utgiven i flera upplagor av Hässelby hembygds-förening

Kommittén för stockholmsforskning gav 1988 ut sin monografi nummer 83. Den är skriven av Birger Olsson och heter Hässelby slott.

Hässelby hembygdsförening gav 1991 ut boken Hässelby. Boken innehåller drygt 40 artiklar om Hässelbys historia.

I ett samarbete mellan Vällingby Hembygdsgille, Svenska Bostäder, VBB-VIAK och Vällingby Bibliotek gavs broschyren VÄLLINGBY-guiden… ut 1992. Texten är skriven av ”Myriam & Bertil

Station Vällingby är ett häfte med bilder av Nils-Åke Sivertssson och Per Skoglund samt  text av Thomas Millroth. Häftet kom till i samband med en utställning på trappan hösten 1994

Jenny Hansson skrev 1996 en gymnasieuppsats på S:t Jacobi gymnasium, den heter Hur har Spånga förändrats under 1900-talet? Uppsatsen handlar främst om Solhem och Lunda.

Leif Karlén och Bengt O Björklund gav 1997 ut skriften Kanan med undertiteln från backstuga till Fritidsparadis

Hässelby Hembygdsförenings skrift nr 1 heter Hässelby under ett sekel och är skriven av Lennart Öhrström 1997. Boken handlar hur Hässelby Villastad förvandlades från Bondegods till storstadsförort och utvecklingen från kommunalstämma till stadsdelsnämnd.

Svenska Bostäder gav 1998 ut boken 3000 år i Grimsta. Texten är skriven av Ola Sunesson.

I samband med Spånga kyrkas invändiga rengöring 1998 gavs en ny beskrivning med namnet Spånga kyrka ut. Texten är skriven av Fil. dr Åke Nisbeth.

Med stöd av kulturhuvudstadsåret gav Ruth Sylvwan och Lisa Odelberg ut ett dussin Gåtfulla stockholmsvandringar 1998. Tre av dem rör Spånga, En gåtfull vandring kring Spånga kyrka, En gåtfull vandring i Rinkeby och En gåtfull vandring i Bromsten.

Stockholmsmonografi nr 136 heter Vällingby – ett levande drama och är skriven av Ulrika Sax 1998. Boken behandlar framför allt det moderna Vällingby sedan ABC-stadens tillkomst, den har ett rikt bildmaterial.

Vällingby – en rundvandring är ett särtryck ur ovanstående bok 1998 med vars hjälp man kan göra en rundvandring och studera dagens Vällingby, Grimsta och Råcksta.

Spånga Konstförening 50 år är en jubileumsskrift som gavs ut i oktober 1998

Området kring Spånga centrum Förr & Nu är ett specialarbete av Patrik Westling på Tensta gymnasium vårterminen 1998

Duvbo Villaägareförening gav 1999 ut Duvbo 100 år, 1899-1999. Efterson Duvbo låg i Spånga halva den tiden har boken en plats på denna lista. I boken finns en bra beskrivning om hur det gick till när Duvbo flyttades från Spånga till Sundbyberg och om Spångas delning 1949 över huvud taget.

Hässelby hembygdsförenings skrift nr 2 heter Vägledning till Hässelbys historia och är skriven av Hans E. B. Andersson och Lennart Öhrström 1999. Boken berättar om litteratur och andra källor för den som inte nöjer sig med denna lista.

Med anledning av att Spånga inkorporerades med Stockholm 1949 gav Spånga-Tensta stadsdelsnämnd ut skriften Spånga 50 år i Stockholm 1999. Skriften innehåller 15 artiklar som på olika sätt behandlar Spånga och Spångas historia.

Spånga företagarförening hjälpte några elever på Spånga gymnasium att göra en väggalmanacka för 2001 med gamla spångabilder.

Hässelby Hembygdsförenings skrift nr 3 heter Hässelbytorp och kom ut 2001. Författare är Sten Börjesson och Georg Granberg.

Göran Jergefalk skrev 2001 häftet 30 år i Skrytetorp och 2500 år i Spånga. Skriften som gavs ut i samband med att Skrytetorps villaägareförening(?) firade 30 år är rikt illustrerad.

Spånga företagarförening hjälpte några elever på Spånga gymnasium att göra en väggalmanacka för 2002 med gamla spångabilder. Tillsammans med almanackan från året innan har man nu tillgång till 26 fina gamla spångabilder.

Svenska turistföreningens årsbok 2002 handlar om svensk arkitektur på 1900-talet. I den finns ett kort avsnitt av Anders Wahgren, Vällingby – drömmen om den nya staden.

Skrift nr 4 från Hässelby Hembygdsförening 2002 handlar om Lövsta, Kyrkhamn och Riddersvik. Den heter I Stockholms västliga utpost och är skriven av Hans E. B. Andersson och Lennart Öhrström.

Kvarnvikens kvarn och områdets historia handlar om de delar av Vällingby som ligger närmast Mälaren. Texten är skriven av Bengt O Björklund och Leif Kalén 2002

Bromsten – från gård till samhälle är en dokumentation gjord av Anita Pettersson 2002. Underrubriken är Affärsverksamheter – yrken från 1899 till 1960. Bokens intressanta innehåll presenteras tyvärr på ett amatörmässigt sätt.

Solhems villaägarförening gav 2002 ut en jubileumsskrift med anledning av att föreningen fyllde 80 år. Den heter Solhem En trädgårdsstad i Spånga och är redigerad av Bengt Etzler.

Hässelby strand då och nu är namnet på Hässelby Hembygdsförenings skrift nr 5. Den är skriven av Hans E B Andersson, Henrik Henriksson och Hans Johansson 2003

Vällingby Grimsta – att vårda och utveckla ett 1950-talsomsåde är ett program som Svenska Bostäder tog fram sommaren 2003

Jocke Arfvidsson; december 2003

 
 
Utlagd 2004-01-16